Mitt i veckan Funderingar 43, 7.10.26 Att lämna vilda djurs livsmiljöer intakta är i intresset att säkra människors framtid # UNCBD COP 17

Att lämna vilda djurs livsmiljöer intakta är i intresset att säkra människors framtid

Av Malini Shankar

Digital diskurs

Karnatakas regering har avvisat CEC:s (Central Empowered Committee) stadga för att skydda bufferten kring Bannerghatta Biological Park, vilket är politiskt lämpligt och skadligt för framtida generationer. Central Empowered Committees rekommendationer att bevara en omkrets på 100 kvadratkilometer av den biologiska parken är baserade på ekologiska krav. Men det är en guldstandard som inte bör kompromissas ... för att upprätthålla livsmedelssäkerhet och vattensäkerhet för framtida generationer. Skogen består av lövfällande och fuktiga lövskogstyper. Tillsammans med klippiga utsprång, terräng, mikroklimat, fukthalt och biota utgör den ett avgörande avrinningsområde för nordöstra monsuner som Bangalore är starkt beroende av. Terrängen fungerar perfekt för att dränera bort det kraftiga regnet. Men den oplanerade antropocena utvecklingen kväver och stryper dräneringen. Det borde vara en varning. Skyll inte på klimatförändringarna för störtfloder. Dräneringen är igensatt av cementbetong i den mänskliga utvecklingens namn.

Nomenklaturen för Bannerghatta biologiska park må överensstämma med naturvårdsmyndighetens, men den har ett kritiskt naturvärde. Bannerghatta biologiska park är kritiskt belägen knappt 25 kilometer sydost om Bangalore. Denna plats kompletterar Bangalores väder perfekt. CEC:s rekommendation om att bevara en buffertzon motsvarar 5 kilometer norrut och 5 kilometer söderut, motsvarande 5 km österut och 5 km västerut – vilket motsvarar en buffert på 100 kvadratkilometer för den biologiska parken. Underlåtenhet att göra detta kommer att förvärra konflikten mellan människor och vilda djur och decimera det ömtåliga grönskan, det submontana vädret i det älskade Bangalore. Det är Bangalores vackra väder som lockar utomstående och den allestädes närvarande mjukvaruindustrin som så gärna vill kolonisera och förstöra Bangalore.

För att begränsa det obegränsade mänskliga fotavtrycket på tigerterrängen måste bevarandet av de återstående 3,7 % av Indiens landmassa med skogstäcke bevaras till varje pris.

Karnatakas djurparksmyndighet driver också en djurlivssafari för besökare i Bannerghatta nationalpark. Central Zoo Authority erbjuder "livstidsvård för räddade djur som tigrar, lejon och björnar som tidigare använts i cirkusar eller andra illegala föreställningar. De fungerar också som tillfälliga bostäder för skadade eller övergivna urbana vilda djur, vilket ger dem en andra chans att återvända till sina naturliga livsmiljöer. Den dagliga verksamheten i alla sektioner överensstämmer med målen i National Zoo Policy (1998), med fokus på utbildning, bevarandeavel, forskning, räddning och rehabilitering, vilket bidrar till landets ex-situ bevarandeinsatser", enligt den biologiska parkens officiella webbplats.

Det finns ett rehabiliteringsområde för cirkusdjur, ett björnräddningscenter och en anmäld biologisk park, en fjärilspark, ett insektsmuseum och en djurlivskorridor. En torr lövskogshabitat som är värd för en mängd olika ekosystem och biologisk mångfald kännetecknar dessa skogar. Skogsplätten söder om den biologiska parken markerar ett stort skogsområde som är en migrerande korridor för asiatiska elefanter. Den förbinder östra Ghats med västra Ghats. I slutet av vintern varje år migrerar asiatiska elefanter i tusental från östra till västra Ghats. Att bevara denna migrerande korridor är därför av mycket kritiskt värde; ett ekologiskt imperativ. Förutom migrerande elefanter har den naturliga skogen en hälsosam och livskraftig population av tigrar, leoparder, vildhundar, mungoer, uttrar, en bred men färgglad väv av fåglar, reptiler (inklusive kobrar, huggormar, kraiter, kungskobrar, pytonormar och andra boor), samt krokodiler, krabbor, apor, nötkreatur som gaur och vildhundar. Alla dessa varelser kommer att hamna i mänsklighetens sikte om oplanerad tillväxt inte begränsas och grönområden lämnas ömtåliga - i avsaknad av genomförande av CEC:s rekommendationer om att öka den ekokänsliga zonen som en buffert för Bannerghatta National/Biological Park.

Leoparder har observerats och dokumenterats i Anjanapura, en utvidgning av Bangalore Development Authority; kobror och mungoer ses ofta kämpa för överlevnad i Anjanapura, påfåglar hörs ge ut larmrop mycket ofta, bara några kilometer från Bannerghatta. Elefanter, vildhundar och schakaler har setts i Kodigehalli, Kengeri. För knappt 10 dagar sedan trampades en elefant ner. en bonde till döds i sydvästra utkanten av Bangalore tidigt på morgonen under den fjärde veckan i september 2026. Det betyder bara att mänskliga fotavtryck påverkar tigernas terräng. Med tanke på en sådan ansträngd situation stinker det av politisk opportunism och populism att inte skydda en obligatorisk buffertzon, vilket bara är förenat med risken för att öka människors djurliv.Det som krävs nu är en hållbar planering av människans fotavtryck för att kunna förvalta den sköra miljön.

Att inte bevara buffertzonerna kommer garanterat att öka konflikterna mellan människor och vilda djur... vem i nuvarande eller framtida regeringar kan ta ansvar för elefanter som förstör grödor, boskap som tas av rovdjur eller spridning av sjukdomar mellan vilda djur och tamdjur? Detta är inte en fråga som kan avfärdas med en nonchalant gest av någon uppkomling till politiker.

Att nedmontera naturvården för att rättfärdiga en ohållbar mänsklig tillväxt är kortsiktigt och politiskt opportunistiskt. Utan en planerad mänsklig och ekonomisk tillväxt kommer det ekologiska priset att bli ännu högre till följd av att planeringsmyndigheten (Planning Commission) har avvecklats. Att parlamentsledamoten för Bangalore South förespråkar utbyggd kollektivtrafik är ett hållbart alternativ. Varje medborgare behöver inte tre lyxiga privatbilar och två fastigheter – vilket idag tycks vara måttstocken för en framgångsrik invånare i Bangalore. Detta är i själva verket kärnan i ett antropocentriskt synsätt som skadar staden. Trafikkaos i vilken stad som helst äter upp de gröna buffertzonerna. Efterfrågan på mat och vatten hamnar i bakgrunden på grund av den skeva vikt som läggs vid privatbilism.

Utan planerad tillväxt går skattebetalarna miste om gemensamma resurser, och detta skadar själva hållbarheten i det oerhört populära Bangalore... det verkar som om skattemedlen investeras i privata tillgångar... vilket drabbar skattebetalarna dubbelt upp.