Reflektioner mitt i veckan 40, 2024-09-26

 Varför är Lalbagh Botanical Gardens så betydelsefulla?

Av Malini Shankar

Digitalt samtal

Lalbagh Botanical Gardens i Bangalore hotas av planer på exploatering. Det rör sig om en skadlig teknik som hotar allt liv i denna heliga trädgård. Ett tunnelprojekt, som syftar till att korta restiden från norra Bangalore till Electronics City i södra Bangalore, har fått Karnatakas regering att vilja ta i anspråk och förstöra en del av Lalbagh.

Lalbagh Botanical Gardens är en värdefull grön lunga på 97,12 hektar (240 acres) i hjärtat av Bangalore; en plats som förkroppsligar stadens älskade, behagliga klimat – präglat av dess läge vid bergstrakterna – året om. Lalbagh har en enorm betydelse ur kulturella, historiska, arkeologiska, geografiska, geologiska och klimatvetenskapliga perspektiv, samt ett ovärderligt ekologiskt och botaniskt värde.

Att det är ett botaniskt paradis understryks av välkomsthälsningen på kannada vid västra porten: ”Idu sasyakashi, kyii mugidu ollage banni” – vilket betyder ”detta är en helig trädgård; stig in med ödmjukhet, knäppta händer och vördnad”.

Lalbagh är ett biologiskt paradis som hyser närmare 2 000 arter av inhemska och exotiska träd samt fåglar som lever på marken, i träden och i vattnet. Här finns herbarier, orkidéhus, en japansk stenträdgård, en bonsaiträdgård och ett växthus som är värd för en blomsterutställning vartannat år samt kurser i ikebana. Lalbagh är också en symbol för stadens rykte som ”pensionärernas paradis” och har bidragit till invånarnas hälsa och välmående. Tack vare Lalbagh Botanical Gardens får Bangalore mer frisk luft och lägre koldioxidhalter, samtidigt som parken utgör ett avgörande område för rekreation, löpning och promenader. Yogaentusiaster och de som tar sina dagliga promenader skulle förlora sin hälsa och goda fysik om Lalbagh skulle gå förlorat. Eftersom anläggningen ägs och grundades av delstaten Karnatakas trädgårdsavdelning genom ett officiellt regeringsbeslut, kunde CITES-konventionens bestämmelser tillämpas på ett sätt som tillät import av frön, kottar och plantor från världens alla hörn – gul lotus, klängväxter från Indonesien, hibiskus från Japan, prydnadsväxter från Hawaii, bombaxträd från Madagaskar, palmer från Sydamerika, gräs från Storbritannien, bambusorter från områden utanför den indiska subkontinenten, kaktusarter från vulkaniska områden, och så vidare.

Sådana juridiska undantag skulle inte vara möjliga för kommersiella plantskolor som Cargill Seeds eller Indo American Hybrid Seeds. Om en kommersiell plantskola eller ett bioteknikföretag skulle ta emot sådana prover utan certifiering från CITES, skulle det betraktas som biopiratverksamhet!

Historisk betydelse: Uppgifter tyder på att den unge Tipu Sultan – känd som "Tigern från Mysore" – brukade leka i parken, närmare bestämt i det område där företaget Hindustan Machine Tools (nationens tidshållare) senare uppförde ett blomsterur som visar subkontinentens geologiska tidsålder.

Den arkeologiska och geologiska betydelsen understryks av Kempe Gowda-tornet, som står på en kulle av gnejs – en bergart som är äldre än dinosaurierna, med en ålder på minst 65 miljoner år. På denna gnejskulle reser sig Kempe Gowda-tornet, ett monument tillägnat grundaren av staden Bangalore. Det är ett av fyra torn som sägs ha uppförts av Kempe Gowda för att markera stadens yttergränser i de fyra väderstrecken – gränser som grundaren föreställde sig att staden skulle växa fram till under kommande år och århundraden. Idag ligger tornet nästan mitt i staden och har blivit en symbol för den ohållbara tillväxt som präglar denna snabbt växande storstad.

Den geografiska betydelsen ligger i stadens latitud. Läget på 12:e breddgraden norr om ekvatorn ger Bangalore ett behagligt klimat året om, präglat av ekosystem typiska för lägre bergstrakter; en central del av detta är den "lunga" som den botaniska trädgården Lalbagh utgör. På 1970-talet brukade dimma svepa in över Lalbaghs vidsträckta gräsmattor. Bangalore ligger dessutom på den högsta punkten av Deccanplatån, vilket bidrar till det milda vädret året om. Lalbagh är ett biologiskt paradis som hyser närmare 2 000 arter av både inhemska och införda träd; ornitologer har dokumenterat över 2 000 fågelarter, däribland marklevande, trädlevande och vattenlevande fåglar.

Här finns herbarier, orkidéhus, en japansk stenträdgård, statyer, musikpaviljonger och plantor som planterats av prominenta personer – såsom presidenter och kungligheter – och som nu vuxit upp till stora, ståtliga träd. Området rymmer även ett växthus som är värd för en blomsterutställning vartannat år samt kurser i ikebana, stora gräsytor med inhemska grässorter, anlagda promenadstråk, trädgårdar, parker, ett bevarandeområde för medicinalväxter, flera romantiska, svala och skuggiga gångvägar, en kulle av gnejs som är äldre än dinosauriernas utdöende, bambulundar, ett litet zoo och en sjö – allt detta utgör Lalbaghs rikedomar. Dessutom anordnar Lalbagh Horticulture Society årliga husdjursutställningar och återkommande bondens marknader.

Detta är en marknad för jordbruksprodukter där försök inom jordbruksteknik har visat på hållbara lösningar för odling, vilket bidrar till livsmedelstrygghet för dem som behöver det. Sådana framgångsrika experiment lägger grunden för......förhandlingar för Indiens regering i internationella handelsorgan som WTO, frihandelsområden och liknande.

Forskare vid Indian Veterinary Biologicals tog faktiskt fram ett vaccin mot rabies ur den anspråkslösa sockermelonen! Man frestas att säga att man aldrig vet vilken växtsaft som en dag kan bota endokrina sjukdomar som högt blodtryck eller diabetes – sjukdomar som drabbat mänskligheten i pandemisk omfattning.

Lalbagh Botanical Gardens kulturella betydelse: Anglofiler uppskattar kanske stilen och atmosfären i växthuset – som byggdes långt före moderna odlingsexperiment som hydroponik eller forskning kring veterinärmedicinska preparat – men musikpaviljongen har en bredare, universell dragningskraft. Detsamma gäller de färgsprakande blomsterutställningarna som hålls vartannat år. Förr brukade hela Bangalore sänka ner sina Ganesha-statyer i sjön i Lalbagh; senare satte myndigheterna in dykare som avlägsnade blomsterdekorationerna innan statyn sänktes ner. Miljöengagerade personer invände mot att färg (baserad på gips/POP) från lerstatyerna läckte ut i sjöbotten, varpå kommunen anordnade särskilda bassänger för nedsänkningen efter högtiden Ganesh Utsav. Karnatakas regering har upprepade gånger uppmanat statytillverkare att undvika gips och oljefärg – material som är miljöfarliga – men invånarna i Bangalore ogillar lerstatyer som saknar färg. En kusin skrev idag i vår familjechatt: ”Malini, innan vi kräver färglösa Ganesha-statyer – eftersom det inte finns något bevisat orsakssamband mellan nedsänkning av gipsstatyer och miljöskador – borde vi kanske be miljödepartementet att stoppa utsläpp av industriavfall i sjöarna.” Det är just sådana reaktionära resonemang som faktiskt har bromsat våra framsteg.

En annan äldre kvinna i samma släktkrets slutade sänka ner sin målade Ganesha-staty i Lalbagh och började istället placera den i akvariet på bakgården, efter att alla hennes akvariefiskar hade dött.

Geological Survey of India lämnade en teknisk rapport till regeringen där det slogs fast att det inte var genomförbart att skära bort delar av den gnejsformation som utgör en kulle i området; därefter drog Karnatakas chefsminister plötsligt tillbaka lagförslaget, som dessförinnan hade klubbats igenom i delstatsparlamentet helt utan debatt eller diskussion.

Det är dags att låta Lalbagh Botanical Gardens utses till ett av UNESCO:s världsarv med fokus på biologisk mångfald.